Sverige säljer sina medborgare.

Visst låter det fint, vi är med i den Europeiska gemenskapen. Hej och du med hela Europa, där vissa står och tittar på sin nya kompis Sverige som om det vore något katten släpat in. Jag ska nämna en orsak. Sverige är ensamma om att via staten sälja ut personuppgifter om sina medborgare till privata kommersiella intressen. Säljavdelningen kallar sig Kronofogdemyndigheten.

På Kronofogdemyndigheten säljs uppgifter om svenskars ekonomi. Dessa uppgifter sammanställs sedan av ett antal privata företag, som sedan tjänar storkovan på att förse andra kommersiella och privatägda bolag med uppgifterna. Jag är i skrivande stund inte helt säker på att Kronofogden säljer uppgifterna, de kan vara så att de ger bort dem. PUL?

I dessa uppgifter som säljs har man uppfunnit något som heter betalningsanmärkning. Vi är rätt ensamma om det också, de andra länderna har kommit på att det är mer rättvisande med ett ratingsystem, credit score.

Detta system att bedöma en enskild persons ekonomi tar hänsyn till en rad parametrar så som betalningshistorik, säkerhet, belåningsgrad, inkomst med mera. En samlad och rättvis bild görs. Men tillbaka till Sverige, där har vi den här finessen betalningsanmärkning, som lika gärna skulle kunna kallas återvändsgränd.

För har du fått en betalningsanmärkning är du ekonomiskt omyndigförklarad. Du stängs ute från en rad olika möjligheter och faktiskt, du anses lite pestsmittad. Du har en betalningsanmärkning, att du sedan kanske tjänar oerhört bra, har ett högt övervärde i en fastighet, pengar undanstoppade på banken…spelar ingen roll. Betalningsanmärkningen är ett rött skynke i alla de sammanhang där det tittas på din ekonomi.

Betalningsanmärkningen gör att du stängs av från stora delar av samhället. Du kan inte öppna ett telefonabonnemang, du kan inte byta till en billigare lägenhet, du kan inte förhandla dig till exempelvis ett förmånligare elavtal, du kan inte ta ut medicin mot faktura, du utestängs från en stor del av arbetsmarknaden då kreditupplysning är ett allt vanligare instrument.

Du nekas att öppna ett bankkonto och att kunna sköta dina betalningar över Internet. Tandvård på kredit – nix. Din bilförsäkring blir dyrare, det samma gäller även din hemförsäkring samt olycksfallsdito. Hyra bil? ha-ha. Listan på saker du inte kan göra eller som blir betydligt försvårade genom att du har en betalningsanmärkning, kan göras lång.

Visst är det fiffigt! Men det är inte nog med det. Betalningsanmärkningen kvarstår i registren tre år efter dess uppkomst. Tre år!!! Varför då? Till vilken nytta och för vem? Det spelar ingen roll om du betalat skulden dagen efter dess uppkomst, betalningsanmärkningen sitter kvar tre år ändå. Smart. Inte direkt, om du frågar mig.

I andra länder klarar man tydligen av att göra en kreditbedömning utan att blanda in kriteriet betalningsanmärkning. Exempel på internationella företag som utanför Sverige hankar sig fram utan instrumentet betalningsanmärkning är många. Likaledes är det många internationella företag som upptäckt det smörgåsbord som bara står och väntar i Sverige. Googla på ”betalningsanmärkning+lån”, så ser du vad jag menar.

Nya marknader föds i takt med tiden och dess nya behov. Betalningsanmärkning som affärsidé?! Absolut, kapitalet med dess uråldriga bestraffningssystem utmanas, nya internationella aktörer ramlar in över gränserna. 500.000 av Sveriges vuxna befolkning har en betalningsanmärkning, så det är en klart intressant marknad för de som ids göra en mer samlad kreditbedömning och som har ”modet” att inte se betalningsanmärkningen som ett rött skynke.

Tillbaka till de här 500.000 som genom en betalningsanmärkning ekonomiskt omyndighetsförklarats. Kan det vara så att de är en samling kompletta idioter? Eller är svaret att de är samlingspunkt runt ett systemfel? Fundera på det, jag tror det senare – systemfel.

Sammanfattning.

Svenska staten säljer ut sina medborgare. 500.000 är ekonomiskt omyndigförklarade. Internationella företag har upptäckt luckan i svensk kreditbedömning och både tjänar storkovan samt utmanar systemet. Så långt får jag ihop det i den virriga logiken. Vad jag däremot inte för mitt liv kan begripa, det är varför en betalningsanmärkning ska kvarstå i registren tre år, även i de fall skulden är betald. Varför denna extra bestraffning? Jag har sökt svar på den frågan i många år, kanske du har svaret?

By the way.

Samtliga banker, större börsbolag och, håll i dig, Kronofogdemyndigheten själva, har betalningsanmärkningar. Det borde ju innebära en totalkollaps enligt svenskt synsätt på ekonomi? Nix, i den här världen använder man sig av mer skarpslipade knivar – ratingsystem. Annars skulle det ju inte funka.

Fantasktiskt!

Andra bloggar som idag uppmärksammar det här med betalningsanmärkning är:

http://insolvenssthlm.blogspot.com
http://obestand.blogg.se
http://blogg.aftonbladet.se/18750
http://metrobloggen.se/villerider
http://affesblogg.blogspot.com
http://ljuramannen.blogg.se
http://systemsnyltarna.blogspot.com
http://superskuldsatt.blogspot.com
http://dwights13.blogspot.com
http://fonzie.bloggspace.se

Vill du veta mer? Varmt välkommen till http://www.fattiga-riddare.se Sveriges största nätverk för överskuldsatta.

Dagens fynd på nätet - en tänkande politiker.

Motion 2009/10:C215 Skuldsanering
MER INFORMATION
Behandling av 2009/10:C215
MOT200910C215 (49 kbyte)
Motion till riksdagen
2009/10:C215
av Annelie Enochson (kd)
Skuldsanering
Förslag till riksdagsbeslut

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring i skuldsaneringslagen och i preskriptionslagen.
2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i kreditupplysningslagen.1
3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i inkassolagen.1

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till FiU.
Motivering

Sveriges företagare är oljan i navet och håller Sverige rullande. Devisen att ”utan företagandet stannar Sverige” är sann och viktig. Under krisen på 90-talet blev många företagare satta i konkurs eller djupt skuldsatta och hamnade i Kronofogdens register. Vi måste dra lärdom av det som hände då, för att företagare inte ska hamna i samma situation igen under den förevarande ekonomiska krisen.

För att minska risken med företagande och få fler att våga ta steget att starta företag, föreslår regeringen åtgärder som innebär att det ska gå snabbare att få skuldsanering för den som har skulder från näringsverksamhet. Även aktiva näringsidkare ska omfattas av möjligheterna till skuldsanering. Förändringen är bra, men inte tillräcklig.

Vi har idag ett system med skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Lagen är till för dem som är så kraftigt skuldsatta att de inte inom en överskådlig tid kan betala tillbaka sin skuld. I Kronofogdemyndighetens register finns ungefär 480 000 gäldenärer. Vid en beräkning under hösten 2009 kom man fram till att Sverige hade 22 835 evighetsgäldenärer. Definitionen av evighetsgäldenärer var gäldenärer som varaktigt haft löneutmätning i minst tre år. Av dessa hade drygt 11 000 haft löneutmätning minst fem år och cirka 2 700 i minst tio år. Detta är människor som inte ens kan få hyra en släpkärra eller en videofilm eftersom de har betalningsanmärkning.

Kronofogdemyndigheten kom i januari 2008 ut med en utredning, ”Alla vill göra rätt för sig”, som utifrån nya perspektiv ser på evighetsgäldenärers situation. I uppdraget ingick att titta på följande: Hur ser ”typgäldenären” ut? Varför blir man skuldsatt? Vad är grundorsakerna till att en gäldenär inte betalar sina skulder? Ett gallupföretag har djupintervjuat ett flertal gäldenärer. I alla dessa gäldenärers liv har något tragiskt hänt. Det framgår tydligt att de allra flesta evighetsgäldenärer vill göra rätt för sig, men saknar eller har fråntagits möjligheten att betala sina skulder.

Vem som är att betrakta som överskuldsatt är en annan viktig fråga undersökningen problematiserar och utreder. Enligt undersökningen definieras överskuldsatthet utifrån gäldenärens egen upplevelse av skuldsituationen. Många forskare menar att en subjektiv beskrivning som utgångspunkt ger det bästa underlaget för att definiera och kunna beräkna antalet överskuldsatta. Överskuldsatt är alltså den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Med grund i denna definition beräknas i Kronofogdens undersökning antalet överskuldsatta uppgå till minst 400 000 personer. Överskuldssättningen bedöms kosta samhället 30–50 miljarder kronor per år. En förbättrad hantering av evighetsgäldenärernas situation är mycket angelägen.

En skuldsaneringstid på 2–3 år bör införas för dem som snabbt vill komma på fötter igen. Man bör även överväga att möjligheten till indrivning genom löneutmätning tidsmässigt begränsas för att ge fler personer möjlighet att komma ur en tillvaro som evighetsgäldenär. Andra åtgärder som skulle behövas är att bevilja skuldsanering på väsentligt kortare tid än idag, när förutsättningar finns. Andra länder har system, till exempel det angloamerikanska systemet, som strävar efter en snabb lösning av skuldförhållandena för att den skuldsatte på så kort tid som möjligt ska bli produktiv igen. Detta skulle inte inverka menligt på betalningsviljan i samhället, snarare ge kraft och utgöra en stimulans för kraftigt skuldsatta att snabbt ta tag i sin situation.

Eftersom de skuldsatta lever under en sådan oerhörd press bör en gäldenär­ombudsman kunna bistå gäldenärerna – de överskuldsatta – i deras situation, ge vägledning och stöd för att kunna åstadkomma förbättringar. Kronofogdemyndigheten ser i sitt dagliga arbete att stödbehov föreligger, men har svårt att ge detta stöd till enskilda gäldenärer inom ramen för sin verkställande uppgift.

Rikskronofogden Eva Liedström Adler har föreslagit ett system liknande det i Finland där skulden definitivt avskrivs efter 15 år. Hon menar att en absolut preskription skulle innebära ett större gemensamt ansvarstagande mellan den som lånar ut pengar och den som lånar. En villkorslös avskrivning, eller som man kallar det absolut preskription, efter 15 år retroaktivt skulle frigöra alla dessa människor och ge dem ett nytt liv. Fordringsägarna har redan avskrivit fordringarna, endast inkassobolagen som köpt fordringarna och driver dem i eget intresse håller dem vid liv. När det gäller företagsskulder anser jag att en absolut preskriptionstid på 5 år för skatter borde införas.

Det behövs även ändringar i kreditupplysningslagen, dvs. reglerna avseende betalningsanmärkningar. Den som vill göra rätt för sig ska ha en morot för sin ansträngning. Idag ligger anmärkningen kvar i 3 år (för en privatperson) efter det att skulden är reglerad. Här krävs en betydligt kortare tid men det bör även sättas en beloppsgräns för hur små skulder som bildar underlag för en kreditanmärkning. Ett system med mer flexibilitet vad gäller kreditanmärkningar skulle verka stimulerande för de skuldsatta och inte uppfattas som det hot det gör idag. Handläggningstiderna är även för långa hos skuldrådgivarna, ofta uppåt två år, och handläggningsrutinerna skulle därför behöva effektiviseras.

Övertag av privata fordringar genom privat inkassoverksamhet borde omedelbart förbjudas. Det finns inget samhällsekonomiskt intresse av att privatpersoner ska starta fåmansföretag för att sko sig på de överskuldsatta. Sådan inkassoverksamhet bör få tillstånd att bedrivas endast i större börsnoterade aktiebolag, och inkassolagens tillståndskriterier bör därmed skärpas. Man har köpt fordringarna för en spottstyver och kräver sedan full betalning.

En liknande motion behandlades under förra riksmötet i betänkandet 2008/09:CU25 och fick avslag men min förhoppning är att motionen under detta riksmöte kommer att antas av riksdagen.

Stockholm den 24 september 2009


Annelie Enochson (kd)

Rösta?

Ole-dole-doff – röd, blå eller grön. Egentligen verkar det inte spela någon roll.

Min tidigare svärfar har ett enkelt förhållningssätt till politik. Allt är sossarnas fel. Det spelar ingen roll om han bränner vid maten, backar på en lyktstolpe, ifall bankomaten är stängd eller att Sverige missade VM-kvalet. – Det är sossarnas fel.

Diskutera aldrig politik med honom, han har haft hjärtinfarkt och får inte gå i taket. Att han överlevde berodde bara på hans goda fysik, inte att det fanns en hyggligt fungerande sjukvård.

Jag tror han resignerat, sossarna är nog egentligen bara ett uttryck för politiker i stort. Och då blir hans synsätt mer lätt att förstå, för egentligen räcker det med att öppna en tidning för att det ska komma smygande – politikerföraktet.

Politikerförakt. Jag? Faktiskt så vet jag inte, men det känns allt mer som en elit som för var dag som går skärmar sig allt mer från verkligheten. Rödblåa röror och skandaler avlöser varandra i en stormkokande ineffektiv soppa. Det verkar gå mest tid åt att bevaka sitt eget partis ställning framför att ägna tiden åt att driva landet. Revirpink.

Att skriva om politik samtidigt som man är relativt ointresserad av det är inte helt lätt, men i min värld hade jag gärna sett att man satte ihop ett gäng ministrar där mest lämpade, oavsett partifärg, fick respektive uppdrag. Gjort ett lagbygge helt enkelt, ni vet som man gör i de flesta andra sammanhang. Det tror jag hade kunnat lugna så väl svärfar och varit mer verklighetsanpassat. Gärna uppblandat med lite ”vanligt” folk, sådana som haft positioner i näringslivet eller liknande och ägnat sitt liv åt annat än att pinka revir. Skapat saker, fått det att hända.

Eftersom verkligheten på den här bloggen handlar om skulder, så är det också den verkligheten det får fortsätta att handla om. Snabbversionen.

Problematiken med skulder kostar samhället omkring 50 miljarder/år. Samhället är du och jag. Människor har blivit en handelsvara där de förtroendevalda ständigt uppfinner nya instrument för att hjälpa inkassoindustrin att tömma Sverige på såväl pengar som produktiva människor. 500.000 människor finns registrerade hos Kronofogdemyndigheten, ekonomiskt omyndigförklarade.

Är folk så korkade eller kan det vara något annat som är galet? Ett systemfel? Kan det bero på att våra förtroendevalda inte förstår komplexiteten i frågan? Är inte frågan tillräckligt populistisk?

Jo, så det stänker om det, det parti som skulle lyfta på ögonlocken och ägna frågan om skuldproblematiken en bråkdel av den tid det tar att revirpinka, skulle ingjuta hopp i omkring 10% av de som är röstberättigade. Och därigenom få vind i seglen de sällan skådat.

Så stor är problematiken kring skuldsättning och så stora är vinsterna för det parti som tar frågan på allvar. Bingo för vilket parti som helst, som ser till verkligheten istället för att lägga ned ett par miljoner på en ny logotype i tron att det ska vinna väljare. 50 miljarder är inte kattskit det heller, och för att inte tala om alla människoliv som skulle räddas.

.Hittade några rader skrivna av en Per Bylund, huruvida man ska rösta eller inte.

”En slutsats många verkar dra av denna plikttes är att den som inte röstar i de allmänna valen inte heller har rätt att kritisera det valda styret - man har inte tagit chansen när man hade den. Hela resonemanget är mycket underligt och leder endast till ett Moment 22: Att rösta innebär att man ger legitimitet åt styrelsen i sig, vilket är en implicit markering om att man varken vill eller anser sig kunna ta ansvar för sig själv. Men en utebliven röst betyder enligt resonemanget att man implicit helt underkastar sig majoriteten av de röstandes vilja. Varje möjlighet till protest omintetgörs därmed - antingen är man en del av beslutet eller så har man inte rätt att protestera.”

Ingen av våra politiker bryr sig om den växande problematiken med skuldsättning, en problematik som i raketfart breder ut sig på såväl samhälls som individnivå. Så jag vet inte…rösta eller inte? Och på vad och för vem?

Svärfar tror jag stannar hemma och tar en smygsup.Hoppas han utbringar en skål för alla gäldenärer, så blir det i vart fall något vettigt gjort.

Om röstandets vara eller icke vara kan du idag läsa mer om på dessa bloggar.

http://insolvenssthlm.blogspot.com -
http://obestand.blogg.se
http://blogg.aftonbladet.se/18750
http://metrobloggen.se/villerider
http://affesblogg.blogspot.com
http://ljuramannen.blogg.se
http://systemsnyltarna.blogspot.com n
http://superskuldsatt.blogspot.com
http://dwights13.blogspot.com
http://fonzie.bloggspace.se

Nätverket för överskuldsatta, http://www.fattiga-riddare.se , har ett forum. Man kan skriva som gäst och behöver inte registrera sig

Erkänner, ibland är det grymt skönt att vara varannan-vecka-förälder. Men ibland är det lika tråkigt.

Lämnade min prins till hans mamma idag och det känns sjukt tomt. Kvar i huset finns all hans energi, alla påbörjade "projekt", hela hans själ. Men inte han. Som att pausa en film.

Min goa kille, som slocknade i soffan som en utslagen hjälte efter skolans disco igår, där han nästan vann limbotävlingen. Och som visade sina "specialtricks" på dansgolvet för sin far. Som kämpade med läxorna och lirade blockflöjt så han platsat i vilket band som helst. Som...bara var och fyllde mig med liv och energi.

Nästa vecka kör vi igen...

Men ändå, vad privilegierad jag är, jag har ju råd och möjlighet att ha min son, inte helt givet i Sverige idag. Vilken sorg det måste vara att drabbas av systemfelet och inte ha råd att träffa sina barn överhuvudtaget. F*n vet om jag hade orkat det.

Och nej min son, du får inte tatuera halsen på riktigt. Ja, armen brukar gå att använda en vecka efter vaccinering. Nej, skorpioner finns inte i Sverige och kötbullar stavas med två t.

Puss.

Pappa

Sverige är fantastiskt, på många sätt. Bl.a. har vi ett helt världsunikt systemfel kring problematiken med skuldsatta. Nedanstående berättelse är hämtad ur verkligheten. Tyvärr är den inte unik...

"Jag tänkte få dela med mig av mitt öde som livstidsgäldenär. En helt otrolig historia, som tyvärr är helt sann. Detta har jag fått leva med sedan jag valde att separera 1993.

Mitt liv!
1988 köpte jag ett nytt hus med min dåvarande sambo och 1993 blev det tyvärr dags att gå skilda vägar. Jag kontaktade en lokal fastighetsmäklare och efter 2 veckor hade en köpare bestämt sig. Allt kändes bra och vi skulle bara gå back ungefär 500 000 kr tillsammans i affären. Men ett dilemma uppstod, då min sambo vägrade att skriva under köpeavtalet. Den aktuella köparen drog sig helt naturligt ur affären. Detta medförde att huset gick på exekutiv auktion 6 månader senare, och den aktuella totala skulden blev nu istället 740 000 kr. Slutskulden blev alltså 240 000 kr större på grund av detta….

Jag tog kontakt med Kronofogden direkt i samband med auktionen av huset, och beskrev min situation. Hur skulle jag gå tillväga för att få ta dela skulden? Han gav mig rådet att försöka komma tillstånd med en förlikning med aktuella borgenärer. Jag kontaktade alla borgenärer, och förklarade min önskan om att få göra upp en avbetalningsplan. Men eftersom alla skulder vara solidariska, och att min före detta sambo inte godkände detta eller skrev på några dokument blev det ett nej. Jag fick alltså inte betala av min skuld på 50 %, då möjligheten fanns. 6 veckor senare erhöll jag min första betalningsanmärkning, och min kreditvärdighet försvann helt 1993. Nu började resan som livstidsgäldenär…

Sedan gick bara åren vidare, med betalningsanmärkningar, ingen kreditvärdighet och diverse försök till löneutmätning från Kronofogden. En betalningsprocess som bara låter den totala skulden växa sig större och större. Mitt liv kändes hopplöst och framtiden såg inte speciellt ljus ut…

2002 tog jag trots allt nya tag och startade en egen konsultfirma. Förhoppningen var att försöka få ihop pengar, så att jag kunde komma fram till en ekonomisk lösning i någon form. Nu hade det gått 9 år sedan huset gick på exekutiv auktion, och nästan inga pengar alls hade Kronofogden kunnat driva in. Jag trodde att det var läge att kunna föra en dialog med mina borgenärer. Det jag inte visste då, var att de ursprungliga borgenärerna tröttnat och redan sålt skulderna vidare på marknaden. För en spottstyver till giriga aktörer som Lindorff AB med flera. Nu börjar den riktiga jakten ordentligt. Det började hagla alla möjliga betalningsuppmaningar i alla de tänkbara former, med hot om indrivning via Kronofogden. Tyvärr innehöll inget något om avskrivning av den höga kapitalräntan eller avbetalningsplan. Det hela bara fortsatte…

2004 kom den riktiga kallduschen! Min före detta sambo ansökte om skuldsanering, och hade ställt in alla sina betalningar. Hon var statligt anställd, bodde i hus med sambo och barn. Men eftersom alla våra skulder var solidariska och jag inte hade lyckats att dela på detta tidigare, var det inte riktigt rätt förutsättningar för ett godkännande trodde jag. Jag valde att inte överklaga med facit i handen. Men vilken kalldusch det blev, hon fick en skuldsanering godkänd. Med en återbetalning på 0 kronor. En ren skuldavskrivning! Plötsligt var jag ägare till 100 % av den totala skulden? Hur var detta möjligt?

Det fanns inget att göra, utan att bara försöka arbeta vidare. Någon gång skulle väl rättvisa skipas för min del. Min affärsverksamhet byggde på projekt av olika karaktär och längd. Jag fakturerade då aktuellt projekt var slutfört, detta gjorde att jag hade en oregelbunden inkomst månad för månad. Där av kunde jag inte betala in fastställda skattetariffer från Skatteverket per månad. Utan betalade in skatten då aktuellt projekt var slutfört, jag träffade Skatteverket vid starten av mitt företag och förklarade detta. Bara pengarna var på skattekontot den dag det skulle belastas, var deras krav. Med andra ord fanns det alltid en större summa pengar på skattekontot, för kommande belastning. Det var även spärrat för utbetalning, och även all skatteåterbäring gick in direkt på kontot. Från 2002 fram till 2008 fungerade det bara bra, inga problem allt flöt på.

Dödsstöten för mig kom i mars 2008! I mars 2008 får jag ett saldobesked från Skatteverket, där ett eget uttag på 200 000 kr är noterat? Jag fattade ingenting, då det var spärrat och inget kontonummer för utbetalning var angivet. Vid kontakt med Skatteverket, kom det fram att Kronofogden hade utmätt mina skattepengar som överskjutande skatt? Hur var detta möjligt? Ingen hade varit i kontakt med mig i ärendet alls? Pengarna hade gått till att betala 16 årig kapitalränta åt Lindorff AB? Betala kapitalränta för att skapa en ny skatteskuld, helt ologiskt.

Jag bokad ett möte direkt med Kronofogden, för en förklaring av agerandet. Vid själva mötet kom det fram att Kronofogden inte tog ansvar för resultatet av sin handling. Att skapa en skatteskuld, som medför att jag skulle tappa min f-skattsedel och bli arbetslös var helt ok. De berättade om jag inte var nöjd med deras beslut, skulle jag överklaga. Vilket jag gjorde…

Jag överklagade till Tingsrätten och fick avslag i januari 2009, överklagade till Hovrätten med avslag i maj 2009. Mitt företag lades ner på grund av indragen f-skattsedel. Den skapade nya skatteskulden var nu nästan 300 000 kr, då Skatteverket tog upp det som eget uttag tillkom sociala avgifter och skatt på summan. Men jag har inte fått några pengar, eller begärt uttag i någon form. Kan detta vara ett myndighetsmissbruk? Troligen…

Nu börjar det helt otroliga att hända. Precis 1 år efter utmätningen av mitt skattekonto på 200 000 kr, i mars 2009 börjar Kronofogden driva in en ny skatteskuld för mig på 300 000 kr på uppdrag av Skatteverket. Pengar som tidigare varit inbetalda på skattekontot, men blivit utbetalat av Skatteverket själva? En skatteskuld som Kronofogden skapat 1 år tidigare i mars 2008. Att skapa en större skuldbörda än tidigare, för att sedan driva in den? Att betala kapitalränta med skattepengar, hur tänker Kronofogden då?

Helt plötsligt har mitt ekonomiska läge blivit ännu sämre än tidigare genom Kronofogdens agerande. Min totala 100 % skuld omfattar nu även en ny skatteskuld, alla andra skulder är 16 år gamla från min separation tidigare och huset som gick på exekutiv auktion. Jag har inte dragit på mig en enda skuld eller betalningsanmärkning på hela 16 år. Men mitt läge hade blivit radikalt försämrat. Hur var detta möjligt?

Jag var 45 år arbetslös sedan maj 2009, har använt 100 dagar av mina 300 dagar. Har en total skuld på ungefär 1 500 000 kr, saknar kreditvärdighet och betalningsförmåga helt. Har gått från en fullt fungerande egen företagare till en ytterligare arbetslös på marknaden. Vad gör man i denna otroliga situation? Allt jag har gjort var att separera 1993.

Ansökan om skuldsanering såg ut som min slutgiltiga lösning på denna livssituation. Jag fyllde i min ansökan enligt ovan givna förutsättningar, och väntade ivrigt. Svar kom nu i september om att en skuldsanering skulle inledas för mig. Jag fick ett personligt samtal från en handläggare på skuldsaneringsenheten i Östersund. Jag bekräftade min situation och förklarade läget, eftersom alla skulder var 16 år gamla och jag inte dragit på mig något nytt såg det hela bra ut. Den nya skapade skatteskulden hade ju Kronofogden skapat själva 1 år tidigare, vilket jag klargjort i min skriftliga ansökan och muntligen i aktuellt samtal. Plötsligt började det att komma ett ljus från andra sidan tunneln. Det fanns äntligen ett hopp…

Så kom avslaget! Kronofogden gav mig ett avslag på min skuldsaneringsansökan. Kronofogden lyfte fram att jag personligen behövde en ekonomisk rehabilitering, eftersom jag inte deklarerat i tid, varit nonchalant och dragit på mig ny skuld 2008. Man fastställde även att jag var kvalificerad insolvent, vilket stämde där av min ansökan om skuldsanering. Förutom allt detta presenterade man mig som en rent kriminell och oansvarig medborgare, som i mitt ekonomiska beteende inte skulle vara hjälpt med en skuldsanering. Ett rent förtal av mig som person, där uppgifter som presenteras inte är styrkta och saknar förankring i verkligheten.

Ingenstans i själva utredningen som presenterades uppgiften om att Kronofogden utmätt mitt skattekonto och ökat den totala skulden med 300 000 kr. Där syftet var att betala en liten del av en 16 årig kapitalränta och på så sätt skapa en ny skatteskuld för mig personligen. Försöker man dölja ett misstag som begåtts? Varför döljer man information som finns i deras eget register? Varför kan man inte få ett beslut som grundas på saklig fakta?

Detta är självklart överklagat till Tingsrätten, och jag inväntar beslutet av min överklagan i dagsläget. Det som är spännande är att jag har kunnat styrka deras agerande med dokument från Skatteverket, Lindorff AB och självklart Kronofogden själv. Jag ser verkligen fram emot Tingsrättens beslut… Men med facit i hand, det har ju gett avslag i ärendet tidigare.
Slutligen för det gå till på detta sätt? Jag önskar verkligen inte att någon fler medborgare får uppleva det jag gjort. Allt jag gjorde var att separera…

Tack för att just du läste detta inlägg, kom gärna med dina synpunkter och erfarenheter. Det vore skönt att få lite stöd i denna position som jag befinner mig i just nu.

NoCash"

Tyvärr är berättelsen bara en ganska alldaglig beskrivning på det systemfel Sverige har.

Ett kontraproduktivt system där staten går kapitalets ärenden och utarmar människan och därigenom...staten sig själv, dvs oss, vi - du och jag.

Skickligt utnyttjar ett gäng offshorebolag det smörgåsbord av virriga regler som gör det till en mycket luckrativ handel. I Sverige finns det statligt anställda tjänstemän som hjälper utländska bolag att stjäla pengar. Fantastiskt.

De här pengarna som stals från skattekontot, var är de? Bygger de vägar, köper skolböcker eller gör de nytta i sjukvården eller någon annanstans i Sverige? Nix, pengarna har lämnat landet.

500.000 sitter i Kronofogdens register och fler blir det dag för dag. Är det din tur i morgon? Det krävs mindre än du tror för att hamna i klorna på dessa tjuvar.

Politiker, när ska ni vakna? Det här systemfelet kostar enligt någon uträkning omkring 50 miljarder, men då har man räknat snällt samt utelämnat de mjuka värdena som går förlorade i form av människoliv.

Brännmärkt, stämplad och körd!

Att vara skuldsatt gör att en del får uteslutas. En del…det mesta är mer riktigt. Pengarna går till att göda en rad off-shorebolag som skickligt utnyttjar det sömniga och kontraproduktiva system vi har i Sverige. Samt till att hålla en hop tjänstemän som avlönas av oss, staten, sysselsatta. Vackert så, men det förslår inte, för att straffa dig ytterligare så får du något som kallas ”betalningsanmärkning”.

Ok, jag köper att den som har stora skulder kanske ska ha en betalningsanmärkning eller notering, vad som gör mig konfunderad är att betalningsanmärkningen står kvar i tre år efter uppkomsten – även om skulden är betald och du gjort rätt för dig. Så oavsett om du betalat dina skulder dagen efter att betalningsanmärkning vann laga kraft, så kvarstår den i tre år.

Varför då? Till vilken nytta?

Betalningsanmärkningen gör att du stängs av från stora delar av samhället. Du kan inte öppna ett telefonabonnemang, du kan inte byta till en billigare lägenhet, du kan inte förhandla dig till exempelvis ett förmånligare elavtal, du kan inte ta ut medicin mot faktura, du utestängs från en stor del av arbetsmarknaden då kreditupplysning är ett allt vanligare instrument.

Du nekas att öppna ett bankkonto och att kunna sköta dina betalningar över Internet. Tandvård på kredit – nix. Din bilförsäkring blir dyrare, det samma gäller även din hemförsäkring samt olycksfallsdito. Listan på saker du inte kan göra eller som blir betydligt försvårade genom att du har en betalningsanmärkning, kan göras lång.

En sak kan du dock fortfarande göra – låna pengar. Men glöm det där med banker. Visste du att det finns mobillåneföretag som ägs av inkassobolag? Snacka om att förädla ”produkten” och konsekvenserna av lagstiftningen. Ett eget slutet system skapas, rätt smart om man är lagd åt det bedrägliga hållet. Egentligen en liten passus, men som inte kunde utelämnas.

Så frågan är då, till nytta för vem sitter en betalningsanmärkning kvar i tre år efter att skulden reglerats? Jag har funderat över det i många år, frågat mängder med folk i olika befattningar men aldrig fått något svar. Kanske kan du förklara varför en betalningsanmärkning ska kvarstå tre år efter att skulden har betalats? Jag har faktiskt inte en aning, och det verkar ingen annan ha heller.

Alla banker, de allra flesta större börsföretag samt sist men inte minst Kronofogdemyndigheten själva har betalningsanmärkningar. Men där spelar det ingen roll, ett betydligt mer rättvist ratingsystem tillämpas företag emellan.

Detta ratingsystem skulle ganska enkelt kunna överföras även på privatpersoner, det behöver man bara stoppa näsan utan för vårt lands gränser för att upptäcka. Men de styrande i Sverige sover, och vi utnyttjas varje dag av utländska bolag som upptäckt det för dem lukrativa systemfelet.

Andra bloggar som idag skriver är:

NollKoll
Insolvens Sthlm
Superskuldsatt
Obestånd
Villerider
Affes blogg
Dwight
Fonzie

Nätverket för överskuldsatta, Fattiga-Riddare, har iordningsställt en separat del av forumet för att möjliggöra fortsatta diskussioner. Den delen av forumet är helt öppet, man kan skriva som gäst och behöver inte registrera sig överhuvudtaget. Vi hoppas du vill fortsätta diskutera frågan där. Länk till Fattiga Riddares forum.

Kronofogden.

För inte allt för länge sedan så kunde man boka en tid/bli kallad och träffa en kronofogde på dess tjänsterum. Det kan man säkert nu med på sina håll, men sist jag besökte kronofogden blev jag hänvisad in i ett besöksrum med en ingång för mig, en annan för fogden. Där emellan en breeed disk. Kändes lite "safe", om man nu var fogde. Det här var i Göteborg.

Efteråt slog det mig att något måste vara väldigt fel om en allmän myndighet måste skapa sådana säkerhetsrutiner att de bygger skydd för sin personal. Något har gått fel. Vems ärenden går KFM?

Och varför uppstår det här säkerhetstänket?

Kronofogden är ingen suveränt beslutsfattande enhet, den är verkställande. En Kronofogde lägger ingen veto i rätt eller fel, den följer bara givet regelverk.

Kronofogdemyndigheter sprängs, kronofogdar mördas. Hur blev det så?

Har regelverk segrat över det sunda förnuftet, har kapitalet så in absurdum drivit fram den här utvecklingen?

"Kronofogden blir allt hårdare". Kom de på det själva? Vem driver utvecklingen? Vem drömmer om att bli Kronofogde som barn?

Systemfel. Kronofogden har tvingats bli allt skarpare lakejer i takt med att lagstiftningen ger ökat utrymme för den bedrägliga handeln som inkassobolagen bedriver. För en spottstyver kan dessa hålla mängder av indoktrinerade fogdar sysselsatta. Hej och hå. stå på tå, skit i den kontraproduktiva effekten för samhället.

Ut med folk på gatan, låt soc. i bästa fall plocka upp dem. Ta bort människors incitament för att överhuvudtaget jobba, fogden tar ju ändå pengarna. Skit i att ungar växer och behöver nya kläder. Verkställ beslut om att mäta ut 2 kronor, verkställ en försäljning av en lägenhet för en skuld på några hundralappar. Tjäna bedragare som lurar folk, mobillånen bara ett av många exempel men relativt tydligt. Exempel på kontraproduktiva order Kronofogden tvingas utföra finns i massor.

Jag gör bara mitt jobb...ingen som reflekterar? Hur orkar man som människa se sig i spegeln varje dag man står där hemma och sätter på sig "kronofogdemasken" för att gå till jobbet?

Hur blev det så här? Vem "äger" kronofogden och dess syften? Samhället eller kapitalet? Vem är vinnaren.

Kronofogden känns lite som en underavdelning till en mc-klubb. Gör jobbet och håll käft. Skit i relevansen i fordran, driv in den. Lagen, som våld på individen.

Laga kraft...tror fan det att det blir att kanonbra argument när halva gäldenärskåren både mår skit och saknar kunskap.

Kanonmyndighet, verkligen tänkande och produktiv för samhället. Inte. Men vad ska de göra så länge systemet är fel? När ska någon vakna och se att myndigheten utnyttjas av ett systemfel?


Andra bloggar som idag skriver Kronofogden är:

Insolvens Stockholm
Obeståndsbloggen
Noll koll
Villerider
Affesblogg
Ljuramannen
Systembloggen
http://dwights13.blogspot.com/

Nätverket för överskuldsatta, Fattiga-Riddare, har iordningsställt en separat del av forumet för att möjliggöra fortsatta diskussioner. Den delen av forumet är helt öppet, man kan skriva som gäst och behöver inte registrera sig överhuvudtaget. Vi hoppas du vill fortsätta diskutera frågan där.

Läs även andra bloggares åsikter om handel med förfallna fordringar
skulder,
skuldsatt,kronofogden, Hembud,
utmätning, evighetsgäldenär